Råkade få syn på en riktigt vintrig bild från januari 2022.

Vi hade precis fått hem några lass med grus och sen kom det lite snö. Kanske inte så oväntat i januari månad men vintern var ändå rätt så länge väldigt mild. Jag rensade ogräs, klippte lite här och där, som man ju ofta gör i det mildare klimatet. Tyckte det var en toppenvinter!
Så vi passade på att köpa hem lite grus till grusgångarna. Och sen kom snön. Ja, det var väl inte direkt oväntat men så kan det ju bli. Maken hade varit duktig och skottat ut x antal skottkärror med grus och sen blev det mitt uppdrag att kratta ut dem jämnt över de befintliga gångarna. Eftersom det frös i samma veva tog det lite tid innan det blev klart.
Hade bra höjd att utgå från när jag stod på en av topparna och klippte i monsterrosorna på fotbollsmålen.
Grus har ju en förmåga att lixom ätas upp av omgivningen… så det behöver fyllas på med några års mellanrum. Nu råkade det ju frysa till lite så vi fick balansera uppepå högarna när vi ville ta en promenad i parken. Upptäckte att katten gjorde sitt i dalarna så det var ju en (otrevlig!) extra överraskning som väntade oss i tövädret. .-)
Men grusgångarna blev fina till slut!
Ett helt annat perspektiv är en annan grusgång men ett halvår senare.

Här har en rymmarros tagit för sig. Det skulle vara en viss gallica men det visade sig vara en helt annan. Så kan det bli ibland. Efter lite letande kunde Hellan från svenska Rosensällskapet ida henne till att vara gallican Emperess Josephine. RIP Hellan. <3
En ros som rekommenderas för norra Sverige. Nu råkade hon hamna i den mer södra delen om än inte i Skåne. Men detta lät henne inte bekomma, hon är all over the place. Mitt i grusgången och ca 2 meter från där hon är planterad.
Numera är hon uppgrävd och planterad på ett ställe där hon kan få konkurrera med andra rymmare.
Men väldigt friskt och fräsch bladverk har hon iallafall! Det lär väl visa sig om vi fick upp alla rötter eller om hon finns kvar i någon form fast på en annan plats.
Försöker hitta tillbaka till mitt ämne om grusgångar men jag fastnade för en bild som handlar om ett annat ytmaterial nämligen gräs. Gräs är snyggt när det är välklippt och kanterna fixade! Här ser det rätt fint ut!
Att gräsmattan är mer en ogräsmatta med klöver, bondens maskrosor, mina rymmarklätt och diverse annat som bina förvisserligen gillar behöver vi inte prata så högt om.
Och som till försvar så kan jag tillägga att den aldrig har gödslats!

Grusgångar var det ja… Här är en grusgång.

Vi har många meter grusgång! Grusgång kan tyckas vara underskattat! Här är några aspekter som kan vara lätt att glömma bort men som kan vara bra att tänka till på:
– Du hör om det kommer någon på besök!
– Det knastrar så mysigt när man går på det!
– Betydligt mer lättskött än gräs!
–Snygg fond till snygga blommor!
–Sniglar syns tydligt!
Nu är det ju mörka november igen, snön har inte kommit och det är dryga 12 grader ute!
Jag planterar lökar, krattar ihop löv och lägger i säckar som ska bli finfin kompostjord, äter de sista äpplena som fallit till marken och längtar förstås till nästa vår!
Må denna mörka period gå fort!
//Trädgårdshälsningar
Lillianna
Grusgångar är underbara på många sätt. Jag hade hoppats hinna få ut grus i år men det är ett jobb som ingen kommer ta ifrån mig så… ..kanske nästa år.
Ha det gott! Carina
Visst är det ett hästjobb men det blir ju så fint när det är klart! 🙂 Får vi en till mild vinter så kanske det går att fixa lite i taget för dig med…
Visserligen har det väl pratats om en vargavinter men det har jag för mig att jag hör typ varje år…och sen blir det blidväder nästan hela vintern igenom.
Så fram med skyffeln, ge inte upp!
//Trädgårdshälsningar
Lillianna