Pioner är väl alltid något att sukta efter, eller kan man få för många?

Spread the love for gardening!

Hm! Måste erkänna att jag inte bara står med fötterna djupt nere i träsket med rosor som jag har berättat för er tidigare utan även faller handlöst för Pioner och utöver det (som om det inte skulle räcka) allt som har med trädgårdsdamm att göra… sen är jag väldans svag för gulbladigt, rödbladigt och helt vild när det gäller variegerat eller fläckiga bladverk….. så nä, det är inte lätt för en böna som jag att bara hålla sig till en sort! 😀

Fast Pioner får mig ändå att fundera en del…egentligen gillar jag inte alls blommor som behöver en massa skötsel. Det är helt enkelt för opraktiskt med tanke på det jag precis sa ovanför. Och jag HAR stor tomt! Vill man ha allt så kan det ju råka bli en hel del när andan faller på och är dessa då väldigt skötselkrävande så är det allt för lätt att drunkna i sånt som egentligen är trist att hålla på med.

Så prio detta år och kommande år är att förenkla skötseln så att det blir mer tid för sånt som är roligt att pyssla med. Rosor tex. Rensa ogräs är roligt men inte om det växer väldigt mycket snabbare än jag hinner med….vilket det har gjort denna sommar…

Men tillbaka till pionerna som var det jag tänkte komma till…

Pionen Primevérè beskrivs av Svenska pionsällskapet som Anemonformad, något platt blomma med lätt kupade, vita yttre kronblad och som ofta är lätt rosatonade när blomman öppnar upp sig, ibland har den röda strimmor.
Plantan kommer från Odla.nu och är en sån som kommer behöva skötsel iom att den förväntas bli 85-90 cm hög och har veka stjälkar. Men men…

Och visst kommer den vara drottningen (när jag uppfunnit ett stöd åt den, som gör henne rättvisa) i min nya rabatt som BARA innehåller vitt och gult! Det är en helt ny rabatt och den ligger i ’solgläntan’ där södersolen gassar på ’torget’.
Rabatten är inte så stor men än så länge innehåller den 5 pioner, förhoppningsvis i vitt-ljustgult, några vita brunnävor, en gulbladig perukbuske, en flyttad misshandlad klotformad gulbladig thuja. Rabatten är kantad av storfryle. Har även petat ner en massa gula tulpaner och narcisser som jag köpte i storpack på en Tysklandsresa.
Det ska bli väldigt spännande att se hur rabatten tar sig ut våren 2022!

Iallafall så har jag nu haft dessa vita pioner i min nyaste rabatt sen hösten 2020 och hoppas på att de ska bli vita när de öppnar sig. En del var snälla och visade sin färg under denna sommar. De är ju rätt små än så länge och sommaren var torr för de stackarna. Det är rätt bra gjort att blomma året efter plantering tycker jag. Så de som gjorde det är jag väldigt nöjd med. Även tacksam att de blev den färg som utlovades, det var trots allt en del rea-plantor…så på vinst och förlust alltså.

Jag gillar blommor som sticker ut och är primadonnor!
Se här på denna urtjusiga madame!

Hon är tyvärr av okänt namn då jag fått henne från en trädgårdsvän. Så på skylten står det Camillas okända och jag kallar rosen helt enkelt för Camilla. Så får man ju egentligen inte göra eftersom den säkerligen har ett riktigt namn om den inte råkar vara en frösådd historia. Men jag har inga planer på att sälja den och det gör egentligen inte så mycket att jag inte vet vad hon heter.
Det är inte en Sarah Bernard för det har jag lite längre bort i rabatten och den här är snäppet ljusare samt blommar inte exakt samtidigt som de andra Sarohrna.

Det här är ju en madam som kräver stöd för hon kastar sig ut åt alla håll och orkar inte hålla upp sig själv. Doftar svagt men rätt OK. Sarah Bernard tycker jag luktar avlopp och denna luktar inte samma!
Är det någon som har förslag på namn så blir jag tacksam, men som sagt så är de inte det viktigaste.

Frisk, fin och blomvillig. Ingen gödsling och jag försöker hålla rent från de allra mest kärvänliga grannarna som vill krypa intill.

Nu på hösten klipper jag ner alla stammar så att de står öppet under vintern. Det är smidigt att göra det redan på hösten då våren alltid går så himla fort och det är så så lätt att råka ha av bladspetsarna som sticker upp som små röda piggar.

På våren är det ju alltid så mycket som ska göras och det är lätt hänt att det glöms bort. Bladverket klipper man bort för att inte sprida ev bladmögel eller andra bladsjukdomar som kan drabba pioner. Mina pioner är friska vad jag vet, om det beror på att jag alltid klipper ner blasten eller inte vet jag inte….men nu har jag gjort det ialla år som jag haft pioner så jag fortsätter med det.

I min pionrondell växer 10 pioner under silverpäronet ’Pendula’. De flankeras av pärleternell, malört och kantnepeta samt vita krokusar som blommar tidigt då hela rabatten är upphöjd. Varje år funderar jag på om jag ska ta bort pärleternellen men sen när jag klipper ner den ser den alltid betydligt mer skötsam ut och jag tänker att den får stå där. Om jag skulle ta bort den vet jag inte vad jag skulle ha istället…det är praktiskt att ha vissa rabatter självskötande och denna är en sån.


I alla år har jag klippt av pionernas vissna blommor då jag tyckte de såg skräpiga ut. Men de sista 2 åren har jag sparat dem och istället spridit ut fröna, så nu väntar jag med spänning på att hitta bebisplantor! Det lär ta några år innan de blommar och det kan då bli vad som helst, men det verkar spännande så varför inte? Man måste såklart flytta dem så att de kan få utvecklas på en egen yta.

I min vit-gula rabatt växer 5 pioner och sen är resterande utspridda över trädgården. Många är relativt nyplanterade och jag borde nog hejda mig nu och låta dem växa på sig. Finns det något snabbgödsel som gör att de växer extra fort??

’Catharina Fontijn’ är pionen med det omöjliga efternamnet och växer i rondellen. I år väldigt vit. Som en rund boll.

Försöker blanda så att vit inte ska stå bredvid vit i just denna rabatt. Så som konstrast sticker verkligen den kraftfulle ’Karl Rosenfield’ ut med sin tokcerisa färg!
Just den färgen är alltid svår att återge på bild. Kamerorna verkar inte riktigt gilla den färgen. Det är ju verkligen jättesynd för jag gillar verkligen den färgen. Har gjort ett inlägg för länge sen om just denna färg som går som en röd (cerise) tråd genom trädgården.

En skönhet jag har haft länge är ’Isani Gidui’. Den är flyttad så den håller på och återhämtar sig från flytten. Därför inte lika stor som innan. Jag var länge tveksam om det var rätt namn för jag hittade ingen på nätet som såg ut så….
Den har enorma vita blommor, so verkligen ser ut som om det är ett stekt ägg på en tallrik.

Då jag köpt en hel del för mig nya pioner de senaste åren är det väldigt spännande att se vad det faktiskt blir för blomma när de väljer att blomma för första gången. För detta tackar jag svenska pionsällskapet som har sin fantastiska pionscirkus.

Pioncirkusen är ett event som startar och äger rum den 1 februari. Då sitter man verkligen på spänn med datorn redo! Först till kvarn! Den unika katalogen med pioner till extra bra priser släpps ett i förväg bestämt klockslag den dagen och sen googlas det för fullt på vilka alla vill ha. Man får beställa 4 st. Beställningen skickas sen på mail. Pulsen är hög då vill jag lova!!!

Sen levereras pionerna till en avhämtningsplats i din närhet och du plockar upp dem samt ger en liten peng till din skjuts. I år köpte jag 3 itoh och 1 lactis. Det var bra priser!

I ett tidigare års pioncirkus (2019) kom denna fina! Det är en ganska gammal namnsort som heter ’Duchesse de Nemours’ och den såg så fin ut så den ville jag ha till samlingen. Den har enligt svenska pionsällskapet funnits i 160 år och det måste väl vara bett gott betyg. Pioner kan bli gamla när de trivs!
Jag är rätt säker på att de kommer trivas i min lera.
Pioner och rosor i da shit! 🙂

För att få en trädgård som levererar sitt bästa är det allra bästa tipset (som tål att upprepas gång på gång) att satsa på de växter som faktiskt verkar trivas på platsen! Många tips går att få om man tar en promenad i området och spanar på vad grannarna planterat! Är det pioner som syns i deras trädgårdar så kommer de troligtvis trivas i din jord oxå.
Min trädgård är inhägnad av ett plank så här ser du inte in, men i framtiden hoppas jag på att kunna bli visningsträdgård igen. Välkommen då! 🙂

Bland damerna finns det även en och annan herre. Det är inte alltid tydligt vem som är dam eller herre men den här heter just Mr så där går det iallafall inte att ta miste… Ganska blaffig med en mitt som dominerar.

Sen kan det ibland bli såna som man kanske inte är helt säker på att det verkligen blev den sort som står på namnskylten och denna är just en sån…

Det skulle vara sorbet men när jag googlar så ser de mer ut att vara tvåfärgade och denna är helt i samma färg, men väldigt fin ändå. Inte såå gammal planta så jag får vänta och se om den ändrar sig med åldern.

Finns ju fler pioner att visa men nu får det vara bra för denna gång! Vi ses!

//Trädgårdshälsningar
Lillianna

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *