Har du styv lerjord – GRATTIS!

Spread the love for gardening!

Lerjord
Lerjord är en utmaning att odla i. Men kommer man bara underfund med hur man ska hantera den och vad som trivs blir det ganska snabbt en prunkande trädgård och efter det vill man inte vara utan leran. Det finns så klart både för och nackdelar. Jag tycker det är mest fördelar.

Hur vet du att du har en lerjord?
Det finns olika grader av hur mycket lera som finns i jorden och det kan vara bra att lära känna sin jord. Man pratar om att man kan ta en bit jord och rulla den till en liten korv mellan tummen och pekfingret. Blir den väldigt tunn har man mycket lera. Vi har flera färger på leran i Sverige. Jag har både röd och blå i marken på min tomt.

Lera innehåller mycket vatten så den är ofta tung, näringsrik och kompakt.Det är jobbigt att gräva i lerjordman kan nästan skära den som smör ibland , och man rubbar då det naturliga flöden/strukturer som bildats i jorden/leran så det rekommenderas inte på samma sätt som man gör med andra jordar. Konstigt nog ser man ofta mask när man gräver i lera. Man ska helst inte gå i rabatterna då leran pressas samman ännu mer och man förstör de gångar som vattnet kan ta sig fram genom.

Höstgräva?
Om man höstgräver en lerjord där det inte tidigare har varit en rabatt så får man upp stora kokor av lerklumpar. Dessa är omöjliga att tex kratta ut när det är blött, men låter man dem ligga över vintern så sprängs de sönder av kylan och man kan kratta ut dem betydligt enklare på våren. Så låt ditt grönsaksland ta lite tid att skapa!

Vinter/sommar
På vintern är leran ’vattenfylld’ och under torka krymper den ihop då en del av vattnet torkar bort. Torra somrar blir det sprickor i leran och dessa kan vara djupa. Sprickorna sluter sig igen när regnet/fukten kommer.
Regnar det mycket blir det lätt översvämningar då jorden inte hinner ta upp vattnet.

Att sköta om en lerjord
Häller man sand i leran blir det cement!
Bästa sättet att jordförbättra en lerjord är att tillföra mängder med organiskt material. Mycket växtmaterial, gräsklipp, lite grövre grus mm. Leran äter sakta upp det du lägger på så ös på bara! Gödsla behöver man inte göra så mycket, leran är näringsrik. Rosor blir förstås glada om de får lite extra.

När du klipper ner perennerna på våren kan du klippa det i mindre bitar och låta det ligga kvar. Metoden kallas att mulcha. Maskarna tar hand om det i sin egen takt. På hösten krattar du in trädgårdens alla löv i rabatterna, det blir både vintertäckning, hindrar ogräs och blir mumma för jorden.

Lerjord är näringsrik jord
Det finns mycket näring i lerjord. Rosor och näckrosor älskar lera. Korneller, Spirea, Körsbär av alla de slag, Björk, Gran, Fruktträd och en mängd andra träd och buskar trivs i lerjord. Speciellt om du har jordförbättrat den så att den innehåller mer humus (organiskt material) .
Brännässlor, kvickrot, kirskål mfl älskar oxå lerjord.

Rhododendron och andra surjordsväxter kan du få lite mer svårt med. De trivs inte i lera eftersom det är fel PH värde för dem och de inte kan ta upp näringen som finns och vill du ha den typen av växter behöver du antingen göra väldigt stort jordbyte eller helt separera din ordinarie jord från planteringen genom att bygga uppåt och använda tex markduk mellan lerjorden och den jorden som de vill ha…

Göra rabatter
Om du bara gräver en grop i din lerjord så blir det ett hål där du kanske ser att vatten fylls upp av sig självt eller att vatten du häller i inte rinner undan. I en sån grop kommer förstås växter inte att trivas eftersom det blir som att sätta dem i en hink med vatten och de drunknar. Har du sån jord är det bättre att bygga uppåt. Lägg tex tidningar uppepå gräsmattan och lägg på köpejord, blanda gärna i påsko, kompost och annat du kommer över. I en sån rabatt kan växterna så småningom sticka ner fötterna i leran eller växa på bredden om de inte gillar lera.

Var glad för din jord!
Sköter du om din lerjord så kommer den att vara tacksam att odla i!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.